pslivet

Jag har inga bilder att bjuda på idag men vet ni, imorgon kan jag säga "imorgon åker jag till New York i två veckor". Fatta känslan?! Åh åh åh. Det kommer bli så jävla fantastiskt. Jag kommer givetvis att uppdatera därifrån så ofta jag bara kan! Jag tänkte även att ni ska vara med och packa imorgon så jag inte glömmer någonting. Just nu håller jag på att proppa min telefon full med podcast och musik så jag har något att pyssla med under flygresan. Nåväl hardcore-anhängare av Pslivet vet att jag har länkat till det här inlägget tidigare men det struntar jag i för det är så jävla bra. Jag läser den här texten minst en gång i månaden och blir lika pirrig i kroppen varje gång. Speciellt nu.

 

För er som inte orkar klicka på länken eller läsa hela skiten så klistrar jag in slutet här:

 

Och efter ett tag växer man lite grann ihop med New York, det är oundvikligt, New York äter sig in i DNA-strängarna och blir mer ett flytande väsen än tio grejer som går att lista i en blogg, eller spara i iPhoto. Löftet om MYSTERIER i alla de där byggnaderna, miljardärexcentrikerna som inte lämnat sina gardinfördragna penthouse-lägenheter sedan 1971, känslan av att ALLT kanske inte är möjligt, men dessa miljoner människor som rör sig på gatorna varje dag peggar åtminstone för TILLFÄLLIGHETER, oväntade ihopspringningar, som kan föra människor närmare varandra, jag älskar de breda trottoarerna, jag älskar de små kyrkorna, trotsigt insprängda mellan nyuppblåsta bostadskomplex i glas, jag älskar soptunnorna som jag aldrig tröttnar på att försöka pricka på håll med ihopskrynklade Liquor Store-påsar, jag älskar Georgi-vodka i plastflaska, jag älskar den svaga whiffen av marijuana när man kollar in skejtarna i Washington Square Park, jag älskar hur trashet möter lyxen i Meatpacking-området, jag älskar ta mig fan takbaren på The Standard även om de behandlar folk som boskap där uppe, jag älskar att det brann i flera dagar i The Sherry Netherland Hotel 1927 och jag älskar att jag nu bara är några timmar därifrån och eftersom ljudet färdas lite fortare än SK903 så kommer mina hjärtslag att snappas upp av flera hundra taxichaufförer sisådär 20 minuter innan jag landar. - Fredrik Wikingsson

 

Vi hörs imorgon! /J